Någonting har legat begravt länge

Någonting har legat begravt länge.

Inte bara i jorden.

I historien.

Vi bygger vår bild av det förflutna av det som råkat överleva – några ristningar, några föremål, några ruiner. Resten är tystnad.

Men tystnad är inte samma sak som tomhet.

Under en längre tid har jag arbetat med en ny roman. En berättelse som börjar på nyårsnatten 1984, när fyra vänner ser något falla från himlen över ett svenskt fjäll.

Det de hittar borde inte finnas.

Och ändå ligger det där.

Därifrån sträcker sig gåtan bakåt genom människans historia – mot förlorade språk, glömda platser och spår efter sådant vi kanske aldrig varit menade att hitta.

Jag tänker inte avslöja mer ännu.

Bara detta:

Vissa hemligheter begravs för att glömmas.

Andra väntar på rätt tid att bli upptäckta.

Snart börjar jag berätta mer.